Udaleko hezkuntza-kontseiluen rola toki-erakundeen esparruan 17/2023 Hezkuntza Legearen babesean

Egileak

DOI:

https://doi.org/10.26876/uztaro5542

Gako-hitzak:

17/2023 Legea, Hezkuntza Legea, Udaleko hezkuntza-kontseilua, Hezkuntza-proiektu komunitarioa

Laburpena

17/2023 Legean udaleko hezkuntza-kontseiluen figura juridiko berria aurreikusten da, eta artikulu honen xedea, hain zuzen, figura horren azterketa sistematikoa egitea da, haren funtzioa eta eginkizunak ulertzeko asmoz. Horren harira, lehenik eta behin, legearen oinarri juridikoak aztertuko dira, gero kontseilu horiek kokatzen diren testuinguru instituzional eta normatiboa zehazteko. Ondoren, udaleko hezkuntza-kontseiluen konfigurazioa aztertuko da, arreta berezia jarriz haien izaera juridikoari, osaera organikoari eta esleitutako eskumen-eremuari. Bukatzeko, kontseilu horien eraginkortasun potentziala balioetsiko da, bereziki epe labur eta ertainera udal-mailan gobernantza-eredu berri gisa eman dezaketen ekarpena kontuan hartuta hezkuntza-proiektu komunitarioen sustapenean.

Deskargak

Deskargen datuak oraindik ez daude eskuragarri.

Erreferentziak

Alaez, B. (2024). Comentario al artículo 27 de la CE. In A. Saiz eta R. Bustos (zuz.), Comentarios a la Constitución Española. En memoria de Pablo Pérez Tremps (579-599. or.). Tirant lo Blanch.

Alvarez, L. (2012). Dilemas jurídicos en la educación en una Europa multicultural: Formar en el pluralismo o en la tradición cultural occidental. Fundamentos: Cuadernos monográficos de teoría del estado, derecho público e historia constitucional, 7, 393-427.

Bilbatua, M. (2022). Hezkuntza sistemaren gobernantza: udalen eta komunitatearen papera. Hezkuntza akordioa. Hik hasi: euskal heziketarako aldizkaria, 273, 32-33.

Boeren, E. (2019). Understanding Sustainable Development Goal (SDG) 4 on quality education from micro, meso and macro perspectives. International Review of Education, 65, 277-294. DOI: https://doi.org/10.1007/s11159-019-09772-7

Castillo, R., Hernandez-Castilla, R., eta Martinez, J. (2024). La Unión Europea frente a la Agenda 2030: Desafíos de la educación. Tarbiya, Revista de Investigación e Innovación Educativa, 51, 37-54. DOI: https://doi.org/10.15366/tarbiya2024.51.003

Cotino, L. (2012). El derecho a la educación como derecho fundamental. Especial atención a su dimensión social prestacional. CEPC.

De Groot, G.R. (2024). The system of protection of regional or minority languages within the Council of Europe. Polissema, Revista de Letras do ISCAP, edizio berezia, 55-86.

Egile Asko (Aierdi, A., Bilbatua, M., Bonal, X. eta beste batzuk) (2024). EAEko Hezkuntza Legea. Biharamunerako koordenatuak. 36. monografikoa, Hik hasi: Hezkuntza eraldatzeko.

Gonzalez, M.I. (2024). Comentario al artículo 149 de la CE. In A. Saiz eta R. Bustos (zuz.), Comentarios a la Constitución Española. En memoria de Pablo Pérez Tremps (2.010-2.019. or.). Tirant lo Blanch.

Iztueta, P. (2003). Euskal Eskola Publikoaren Legea 10. Urteurrenean. Hik hasi: euskal heziketarako aldizkaria, 79, 8-15.

Lasagabaster, I., eta Urrutia, I. (2009). Protocolo Adicional Número 1 al Convenio: Artículo 2. Derecho a la instrucción. In I. Lasagabaster (zuz.), Convenio Europeo de Derechos Humanos: Comentario Sistemático (800-821. or.) [2. ed.]. Civitas.

Meix, P. (2014). El derecho a la educación en el sistema internacional y europeo. Tirant lo Blanch.

Milian i Masana, A. (2007). Los límites jurídicos existentes para la configuración del sistema lingüístico escolar del País Vasco y vías para la reforma del sistema vigente. RVAP, 79, 71-105. DOI: https://doi.org/10.47623/ivap-rvap.79.2007.1.03

Ovey, C., eta White, R. (2006). The European Convention on Human Rights. Oxford University Press.

Palacin, I. (2017). Ikastolen Elkartea: example of effective transfrontier cooperation under the European Language Charter. Oñati socio-legal series, 7(6), 1343-1370.

Pasquali, L. (2013). ¿El numerus clausus en las universidades puede ser contrario a los derechos humanos? Revista de Derecho Comunitario Europeo, 45, 719-739.

Perea, J.A. (2024). La protección internacional de la diversidad lingüística y de las lenguas minoritarias como factor de integración de la identidad constitucional en la Unión Europea. In J. Fernández-Miranda eta O. Godoy (zuz.), Identidad constitucional de la Unión Europea y elemento cultural (217-244. or.). Tirant Lo Blanch.

Ramirez De Okariz, I. (2017). Gertuko erakundeak hezkuntza-sisteman parte hartzen: kultura-ondarearen transmisioa. Uztaro, 100, 79-110. DOI: https://doi.org/10.26876/uztaro.100.2017.4

Sarmiento, D. (2020). El derecho de la Unión Europea. Ediciones Jurídicas y Sociales.

Urrutia, I. (2006). Lengua y derecho a la educación en la Comunidad Autónoma del País Vasco: reflexiones jurídicas sobre el tránsito hacia un nuevo modelo. Revista de llengua i dret, 46, 279-316.

Downloads

Argitaratua

2026-06-02

Aipuak nola egin

Zelaia Garagarza, M., & Marinas Suárez, D. (2026). Udaleko hezkuntza-kontseiluen rola toki-erakundeen esparruan 17/2023 Hezkuntza Legearen babesean. Uztaro. Giza Eta Gizarte-Zientzien Aldizkaria, (137), 103–124. https://doi.org/10.26876/uztaro5542

Zenbakia

Atala

Artikuluak

Kategoriak